Idag fick jag hem senaste exet av mitt favoritmagasin inom mat - Hunger. Jag älskar detta magasin som skriver så mycket klokt om smart och god mat.
(Bild från Hunger på fb)
I det aktuella numret läste jag en väldigt intrressant artikel om den nakna sanningen när det gäller olivolja och hur det i många fall mixtras och fuskas med innehållet i denna industri. Den beskrivs ibland som rena maffiamarknaden med många fula fiskar i spelet.
De flesta av oss har sett reklamfilmen som så härligt visar en ung man som hoppar på sin scooter och ska flytta till Sverige och får med sig sin mammas olivolja i en flaska. Denna svartvita pärla är kanske mer en nostalgisk tripp till ett filmiskt landskap än just Zetas oljor. För en sak är fel, enligt artikeln. Ingen av Zetas oljor som framkommer i reklamfilmen är speciellt italiensk. Sen kan det vara hur mycket snygga ettiketter med italienska fraser som. Det mesta av oljan är grekisk och spansk olivolja. Inget ont om dessa länders oljor men det är inte vad marknadsföringen påpekar.
(Bild från Mario De Carli: Flickr )
Vidare så finns det, enligt artikeln, andra "storsäljande" märken som använder sig av rentav falsk maknadsföring. Så här står det bland annat i denna artikel:
" Samma sak gör jätten Monini, som på sina flaskor kör med frasen "Una spremuta di olive" (saften från oliven) och har uttrycket "nr.1 i Italien" i topp på etiketten - trots att oljan innehåller grekisk och spansk råvara //...//, och välkända pasta- och oljeproducenten De Cecco, skriver först på det finstilta på baksidan att det i själva verket handlar om en blandning av olivoljor från "unionen och tredje land", vilket ju täcker in jordens 195 länder, och i det här fallet visar sig betyda Greklan och Tunisien."
(Bild från Michael W. May / Flickr )
Vidare kan man läsa om hur den italienska staten försöker motverka bedrägerier som detta i många fall ju är mot oss konsumenter. T.ex. tas det upp om ett fall i början av 1990-talet då världens störste olivoljehandlare, italienaren Domenico Ribatti, dömdes till 13 månaders fängelse för att i mycket stor skala ska ha sålt billig turkisk hasselnöts(!)olja som äkta olivolja. Kunder var bland andra matjättarna Unilever och Nestlé samt det välkända olivoljemärket Bertolli, som tappade fejkoljan blandad med riktig olivolja på sina flaskor och sålde till konsument.
Hunger skickade tio vanliga olivoljor från en vanlig butik till analys. Resultatet (som är rätt otroligt faktiskt) finns att läsa i artikeln, liksom tio tips när det gäller val av olja.
I testet är det sex av tio välkända märken som får godkänt, läs och se!
(Bild från sighten Äkta vara )
Här kan du också läsa en artikel från 11 november 2015 i brittiska The Telegraph om "olivoljeskandalen" som uppdagats senast, med många andra före det.
Så mina sista ord här är - dyrast och kändast är inte alltid bäst! Det viktigaste tänker jag är, läs, läs läs varudeklarationen och glöm inte det finstilta och ursprungsbeteckning.
Magasinet Hunger ger ut 6 nummer per år och är du intresserad av prenumeration kan du klicka här.
Tack för idag.
Kommentera